+46 708-20 21 13 / +46 70-570 98 45 info@vardego.se

Värdering konkurs

I konkurslagen anges att de tillgångar som ska förtecknas i konkursbouppteckningen ska tas upp till ”noggrant uppskattade värden”.

Allmänt gäller att förvaltaren ska vara omsorgsfull vid sin värdering. Vid värdering av egendom av speciellt slag anlitar förvaltarna ofta sakkunniga värderingsmän.

Det är viktigt att hålla i minnet att det inte är de värden som anges i bouppteckningen som gäldenären går ed på, utan endast att tillgångar och skulder existerar.För konkurstillsynen är det väsentligt att värderingen i bouppteckningen är omsorgsfullt gjord och att kundfordringar och leverantörsskulder är korrekt angivna. Det påverkar både den löpande tillsynen och granskningen av sluthandlingarna.

Konkurstillsynens uppgift avseende värdering konkurs

Vikten av att bouppteckningarna är korrekta och noggrant upprättade kan inte nog understrykas. De utgör bland annat ett viktigt underlag för konkurstillsynens bedömning av hur aktiv tillsyn som bör bedrivas. En noggrann redovisning av boets tillgångar i bouppteckningarna underlättar även kommande granskningar av slutredovisningen. Det ligger således i konkurstillsynens intresse att exempelvis se till att kundfordringarna är redovisade på ett tydligt och identifierbart sätt så att det inte blir några svårigheter med att kontrollera vad som flutit in till boet till skillnad från fordringar på grund av till exempel fortsatt drift.Ofta kan det finnas skäl för konkurstillsynen att begära kompletterande upplysningar, antingen direkt efter genomgång av en ingiven bouppteckning, eller i samband med edgångssammanträdet.

Värdera tillgångar

Allmänt gäller att förvaltaren ska vara omsorgsfull när det gäller angivande av värdet. En för hög värdering kan väcka överdrivna förhoppningar hos borgenärerna. Om förvaltaren istället värderar egendomen för lågt kan förvaltaren uppnå ett bättre resultat, alltså få in mer pengar till boet än vad egendomen värderats till i bouppteckningen. Å andra sidan kan presumtiva spekulanter vara ovilliga att betala mer för egendomen än vad den värderats till i bouppteckningen. Dessutom blir ofta gäldenären missnöjd om bouppteckningsvärdena framstår som för låga och kan ha svårt att acceptera att avlägga ed på en sådan bouppteckning.

De värden förvaltaren anger på tillgångarna kan variera beroende på vem gäldenären är eller vilken verksamhet som bedrivits. Var gäldenären näringsidkare används vanligen de bokförda värdena som utgångspunkt och uttrycks ofta i procent av dessa. Inköpspriset är en vanlig utgångspunkt när det gäller lagertillgångar. Beroende på typen av vara görs därefter avdrag för inkurans. Det tänkta försäljningssättet kan också påverka vilket värde som ska sättas. Om förvaltaren tänker sig att sälja ut varorna över disk kan det många gånger ge ett bättre resultat än om man måste sälja varorna i parti.

Förvaltare anlitar ofta någon sakkunnig för att värdera egendom i boet. Detta förekommer till exempel ofta när det gäller fastigheter. Några förvaltare tar i stället upp fastigheter till deras taxeringsvärden. Motivet för det senare är att man inte vill avslöja det tänkta försäljningspriset.

Bortsett från att taktiska överväganden från förvaltningens sida kan få genomslag så finns det egendom som är så speciell att det är rimligt att anlita en särskild värderingsman för värderingen. Hit hör konst, antikviteter, ädelstenar men också exempelvis maskiner och fordon med mera. Börsnoterade aktier brukar tas upp till kursen på konkursdagen. Andra aktier är naturligtvis mer svårvärderade. Vanligast är att de tas upp till det nominella beloppet med reservation för det exakta värdet.

Något som är svårt att värdera är tillgångar i form av immateriella rättigheter såsom patent, nyttjanderätter m.m. En omsorgsfull förvaltare sätter värdet på sådana tillgångar till 0 kronor i bouppteckningen.Om förvaltaren redan sålt egendomen när bouppteckningen upprättas värderas den ofta till det erhållna priset.

Det kan vara svårt att veta hur säkra kundfordringar och övriga fordringar är och därför blir de svåra att värdera i bouppteckningen. De bör i vart fall anges på ett tydligt och lätt identifierbart sätt med uppgift om namn och adress till gäldenärerna och med angivande av deras nominella belopp. Om förvaltaren anger de skäl han har för en eventuell bedömning att en fordran är osäker underlättar det för samtliga intressenter i konkursen

Utdrag ur “Handbok Konkurstillsyn 4:e upplagan av Kronofogden.